Pressmeddelande 2011-10-18

Myndigheter och intresseorganisationer är bra på att uppvakta regeringen med krav på fler och hårdare sekretessregler. Tyvärr är det få journalister eller medieföretag som på samma sätt bearbetar regeringen för att få igenom förändringar i motsatt riktning.

- Regeringen bearbetas ständigt och ensidigt av krafter som beskriver öppenhet och insyn som ett problem. Det är en stor källa till oro, säger Åsa Sveds, ordförande för Kriminaljournalisternas klubb.

I en gemensam ansträngning har därför Kriminaljournalisternas klubb – tillsammans med Svenska Journalistförbundet, Föreningen Grävande Journalister, Tidningsutgivarna och Nyhetsbyrån Siren – valt att proaktivt arbeta för att få till stånd förändringar i offentlighets- och sekretesslagen i en öppnare riktning.

Som ett första steg har vi valt att svara på en framställan som Sveriges kommuner och landsting, SKL, lämnade till regeringen i september. SKL vill att identitetsuppgifter om gode män för ensamkommande flyktingbarn ska kunna hemlighållas på samma sätt som identitetsuppgifter om gode män som utsetts enligt föräldrabalken.

- Lagen skulle absolut må bra av en förändring – men inte på det sätt som SKL förordar, säger Sirens redaktionsjurist Per Hagström. Vi har därför tagit beslutet att själva uppvakta regeringen med ett förslag om att helt slopa sekretessen för gode män samtidigft som man självklart behåller sekretessen som skyddar de personer som är i behov av de gode männens hjälp.

Skrivelsen till regeringen (pdf, 1,2MB) »

SKLs förslag till lagrevidering »

Remissyttrande
Skydd for enskilds identitet i domar och beslut
Utkast Lagrådsremiss promemoria Justitiedepartementet
(Ju 2011/4696/L6)

I promemorian föreslås bland annat att domstol ska kunna förordna fortsatt sekretess för att skydda en persons identitet i domar och beslut när det gäller bland annat barn, sexualbrott, människohandel, barnpornografi, hotade personer eller utlännings säkerhet. Förslaget innebar ett undantag från det så kallade offentlighetsdopet, det vill säga att uppgifterna som huvudregel blir offentliga i samband med offentlig förhandling i domstol.

KJK anser att åklagarkammare och domstol redan i dag har lagstöd för att skydda den sortens, i och för sig känsliga, uppgifter. KJK anser inte att det behövs ytterligare lagstiftning på området.

KJK avstyrker med eftertryck förslaget till 35:8 0SL som gäller beslut om förordnade eller entledigande av försvarare eller målsägarbiträde och där identiteten på den misstänkte kan röjas.

1999 skärptes dåvarande SekrL 9:17 (Skydd för enskilds integritet i brottmål), från ett rakt till ett så kallat omvänt skaderekvisit. Denna lagändring presenterades som en seger för offentlighet, eftersom enskilda för förta gången kunde begära ut uppgifter om sig själva från bland annat säkerhetspolisen.
Konsekvenserna av lagändringen blev i stället en kraftig begränsning i insynen i hela rättsväsendet.
Trots att förundersökningssekretessen (dåvarande SekrL 5:1) hade presumtion för offentlighet blev det nu i praktiken omöjligt att få ta del av nedlagda förundersökningar. Skärpningen i 9:17 ansågs ge lagstöd för denna tolkning, och det finns gott om avgöranden i kammarrätt som visar att denna tolkning i dag är utbredd.
Denna försämrade insyn i rättsväsendet fick genomslag även hos domstolarna. En av dem var att många domstolar slutade lämna ut handlingar gällande begäran om offentlig försvarare. En handling som fram till dess varit lika självklart offentliga som en häktningsframställan eller en stämningsansökan.
Skärpningen av SekrL 9:17 fick även andra konsekvenser i hela rättsväsendet, exempelvis fick försäkringsbolagen problem med att säkerställa uppgifter.
Detta ledde till att lagstiftaren justerade SekrL 9:17. Insynen i domstol ansågs ha begränsats på ett sätt som var skadligt för rättssäkerheten och principen om den offentliga domstolsprocessen. Trots denna återställning till rakt skaderekvisit gällande domstol råder fortfarande olika tillämpning på domstolar i olika delar av landet.
Så är det, trots dåvarande lagman Sigurd Heuman i Helsingborgs utredning i frågan, där han kom fram till att beslut om offentlig försvarare skall vara offentligt. (Sekretess m.m. hos allmän domstol : en handbok, ISBN 9789197564106).

Kriminaljournalisternas klubb har genom sitt rikstäckande nät av medlemmar följt och frustrerats av denna skillnad i tillämpning. Bland våra medlemmar råder stor enighet kring att insynen i rättsfall redan kringskurits alltför kraftfullt redan i och med 1999 års lagändring, och att återställandet gällande domstolar inte fått det genomslag som lagstiftaren önskade.

Vad som behövs nu är en tydlig lagtext som slår fast att en begäran om offentlig försvarare är offentlig när den lämnas in till domstol.

Vi instämmer även i Journalistförbundets ståndpunkt – lagstiftning om insyn i domstolsärenden och frågor om rättssäkerhet kan inte påverkas av det faktum att men liten del av dem som utsatts för myndighetsingripanden väljer att själva köpa sig det juridiska stöd man vill ha.
Anser man att detta är ett rättviseproblem botas det bäst genom den motsatta åtgärden – att beslut om att delge en person misstanke om brott, eller beslut att ta en person i förhör, görs offentlig. Då försvinner incitamentet för att ”köpa skydd för insyn”.

Att häkta en person är ett kraftigt ingripande i dennes fri- och rättigheter.
Detsamma gäller redan när någon hämtas till förhör och delges misstanke om brott. Den enda skillnaden är att åklagaren bedömer att det saknas särskilda häktningsgrunder. KJK anser att det även i dessa fall finns ett stort behov av insyn i rättsprocessen från det offentliga.
Verkligheten som den ser ut i dag innefattar förundersökningar som drar ut flera år på tiden, även när den misstänkte riskerar mycket allvarlig påföljd. Husrannsakan, kvarstad, betalningssäkring och revision är tvångsmedel som är mycket integritetskränkande och kan även efter ett frikännande leda till omfattande ekonomiska och personliga konsekvenser.

KJK vill i detta sammanhang även göra lagrådet uppmärksamt på en allvarlig motsägelse i offentlighetssammanhang. Åklagarbeslut är offentliga, sägs i lagen. Men till skillnad från exempelvis tingsrätter, kommuner, förvaltningsdomstolar och de flesta andra myndigheter har det utvecklats någon slags praxis att inte tillåta allmänheten att göra sökningar på identiteter i deras diarium. Kontentan blir naturligtvis att det i praktiken är omöjligt att kontrollera sanningshalten i ett påstående att någon har lagförts med åtalseftergift eller strafföreläggande. Eller ens vilka beslut som fattats inom ramen för en förundersökning. Om man inte vet att ett beslut existerar kan man inte begära ut det och få sekretessbedömningen prövad av kammarrätt.

Åsa Sveds, ordförande KJK

Peter Jonsson, talesperson i öppenhetsfrågor KJK

Bifogade dokument:
Sammanfattning utkast till Lagrådsremiss (Ju 2011/4696/L6) (PDF 84kB) »
Avsnitt 7.2 i utkast till Lagrådsremiss (Ju 2011/4696/L6) (PDF 416kB) »

Enligt det korta protokollet omvaldes Åsa Sveds till ordförande. Övriga i styrelsen är Daniel Alsén, Solveig Sirgridsdotter Thörnblom, Petter Sundsten och Filip Gustafsson. Revisor är Gubb Jan Stigson.

Valberedningen blev densamma som tidigare, det vill säga Ewa Tures och Zendry Svärdkrona.

De två som avsagt sig fortsatt arbete är styrelseledamoten Roland Johansson och revisorn Joakim Palmkvist. Vi tackar båda för deras beundransvärda insatser i KJK. Ideella krafter är en uppskattad bristvara.

Utvecklingen går framåt och nya specialhundar tas fram som kan nosa fram allt mellan himmel och jord. På Rosersberg får vi träffa hundar och deras förare som ska visa oss vad de går för. En annan hjälp på vägen att bekämpa brott, är stöldmärkning med hjälp av ”smart DNA”. Polisen berättar om deras pilotprojekt.

Program

09.00 – 10.00 Smart DNA – som stöldskyddsmärkning, som bevismedel, för identifiering m.m Pilotprojekt i Stockholm

10.00 – ca 12.00 Sökmöjligheter med hund – avlidna, sperma, narkotika, vapen, brandhärdar, pengar, mm.

Medverkande: Personal från länskriminalen i Stockholm (DNA-delen) och Operativa avelningens hundenhet.

Avgift: 250 kronor för medlemmar och 500 kronor för övriga (lunch ingår).

Vägbeskrivning

Polisens utbildningsplats på Roserbergs slottsområde – OXSTALLET, Rosersberg (ligger mellan Upplands Väsby och Märsta) – Klicka här för karta.
Kollektivt: Pendeltåg till Rosersbergs station, därefter ca 10 minuter promenad till slottet.
Med bil: Sväng av E4 söderifrån vid Upplands-Väsby och norrifrån vid Märsta. Åk ”gamla E4:an” till skyltning Rosersbergs slott.

OBS! Vi ska vara ute en del av tiden, så ta på er lämpliga kläder.

Frågor och anmälan

asa.sveds@gotlandstidningar.se
Det går också bra att ringa eller skicka sms till: 073-925 26 06.

Välkomna till ett intressant seminarium som vi avslutar med årsmöte och lunch.

Detta är det senaste – och kanske allra tydligaste – exemplet på hur den alltmer vildvuxna sekretesslagstiftningen tillåts stå över offentlighetsprincipen och rättegångens offentlighet.

Åklagaren Håkan Roswall säger sig värna om brottsoffren, och vi har inga som helst skäl att betvivla att det är sant. Ofta är det just integritetsskäl som åberopas när journalister nekas insyn i myndigheternas göranden och låtanden. Av en händelse är samma integritet inte lika viktig när myndigheterna själva vill avlyssna människor eller läsa deras e-post.

Varje år rapporterar vi journalister om tusentals rättsfall där människor har blivit slagna, kränkta, våldtagna och förnedrade. Våra självpåtagna pressetiska regler finns där just för att inte vi journalister ska göra dessa människors plåga värre. Genom åren har redaktionerna utvecklat metoder för att skydda dessa människor, och samtidigt berätta deras historier. Det är vår övertygelse att många brottsoffer vill att omvärlden ska få veta vad de varit med om. Att deras lidande inte ska förbigås med tystnad.

I ett demokratiskt samhälle borde det stämplas som oanständigt att hemligstämpla bevismaterial som beskriver brott begågna av en av de högst ansvariga för att skydda dess medborgare.

Det är inte åklagaren eller tingsrätten som ska göra pressetiska avväganden. Det är våra ansvariga utgivare som har den uppgiften – under straffansvar.

Göran Lindbergs advokat säger att hans klient förnekar de flesta brott han anklagas för, och där har vi en annan risk med hemligstämpeln. Ska han dömas eller frias utan att någon får en chans att bedöma hur objektiv, kompetent och tillförlitlig utredningen har varit?
Ska en ensam tingsrättsdomare och några politiskt tillsatta nämndemän vara de enda som värderar bevisen? Som garanterar att rättegången varit rättvis?

Vi kriminaljournalister hoppas att tingsrätten nu gör det enda rätta. Offentliggör förundersökningen så den kan granskas. Det finns lagstöd för att hemlighålla bevismaterial i sexmål, och Göran Lindberg vore inte den förste våldtäktsanklagade att dömas helt utan insyn. Men det är svårt att tänka sig ett rättsfall med ett större allmänintresse än just detta.

Vår förhoppning är att tingsrätten väger in just detta när den tar ställning till vad som kan offentliggöras.
Att tingsrätten drar sig till minnes hur gammal och central principerna om den offentliga rättegången och handlingars offentlighet är. Och att fler än vi journalister inser hur dagens sekretesslagstiftning konsekvent devalverar dessa grundläggande principers värde.

Peter Jonsson, Kriminaljournalisternas klubb
Åsa Sveds, ordförande Kriminaljournalisternas klubb

Rättegången mot en av landets mest kända före detta polischefer är unik. Att förvägra medborgarna insyn och möjlighet att granska rättsprocessen är inte förenligt med svensk grundlag.
- Det här är ytterligare ett exempel på hur rättsväsendet och svenska myndigheter strävar mot allt mindre öppenhet. Man struntar i grundlagens intentioner, säger föreningens ordförande Åsa Sveds.

Det är inte ovanligt att avidentifiera utredningar om sexualbrott för att skydda brottsoffrens personuppgifter. Men att sekretessbelägga hela utredningen, utan prövning av det enskilda innehållet, är en mycket ovanlig åtgärd.
- Det är anmärkningsvärt att åklagaren fattar ett sådant beslut, utan att göra någon som helst skadeprövning, säger Åsa Sveds.
Hon fortsätter:
- Är det så att åklagaren anser att det är Göran Lindberg som är extra skyddsvärd?

Åklagare Håkan Roswall har även motiverat sitt beslut med att han inte skulle hinna sekretesspröva hela utredningen.
- På det sättet avfärdar en svensk åklagare en av garanterna för
rättssäkerheten. Det är mycket oroande, säger Åsa Sveds.
- Man kan inte strunta i lagstiftningen genom att skylla på tidsbrist.

För att underlätta uppdateringar av sajten har vi bytt publiceringsplattform. Nu drivs krim.se med den populära plattformen WordPress.

Vår ambition är att hålla sajten så enkel som möjligt, med information om föreningens kärnverksamheter.
Vill du bidra till sajten? Kontakta styrelsen.

Välkommen!

Operativa rådet tar de övergripande besluten och aktionsgrupper runt om i landet verkställer dessa.

Tid & plats

Vill du veta mera, är du välkommen till ett KJK-seminarium den 19 oktober kl 10-15.
Plats: Rikskriminalens lokaler, Kronoberg Stockholm. Samling i
Rikspolisstyrelsens entré, Polhemsgatan 30.

Vi äter lunch i polishusets personalrestaurang.

Program

På programmet finns bland annat: – Vem avgör vilka ärenden som ska ingå – Vilka brott handlar det om – Hur ser skurkbilden ut – Alcatrazlistan – Hur ser polisens organisation ut, andra myndigheter – Det praktiska arbetet – Aktionsgrupperna

Vi får bland annat träffa Tommy Hydfors, ordförande i operativa rådet tillika biträdande rikskrimchef, som berättar om regeringsuppdraget och organisationen samt svarar på våra frågor.

Företrädare för aktionsgrupper, underrättelsetjänsten och kansliet för operativa rådet och samverkansrådet medverkar också.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Program – Hur hemligt får det vara? – Kan namnet på en misstänkt hållas hemligt när offentlig försvarare begärs? – Kan en dom hållas hemlig? – Är yppandeförbud så farligt som det låter? – Är rättsväsendet rent av på väg att öppna upp sig?

Där har ni några av frågorna när KJK bjuder in till ett heldagsseminarium på temat hemligt och öppet hos domstol och polis. Sigurd Heuman, en av landets främsta sekretesslagexperter och f d lagman, ger sin syn på hur sekretesslagen ska användas i domstol. Dessutom berättar han om sitt pågånde regeringsuppdrag om hur det står till – och bör stå till – med insynen inom rättsväsendet. Här har vi
en unik chans att framföra våra synpunkter direkt till regeringens utredare!

Vidare ur programmet:
Varför förnekar polisen ibland nästan sin existens men är andra gånger öppen som Sveriges försvar i fotbolls-VM 1990?
Vad är egentligen grejen med allt hemlighetsmakeri? Har det någonsin hänt att massmedia “försvårat sakens utredning”?
Och hur tänker polisen när massmedia ges närmast total insyn från start till mål i en mordutredning?

Eftermiddagen viks åt Tommy Lindén och/eller Annika Nilsson vid länskriminalen i Helsingborg. Duon, med rutin från både snåriga och uppmärksammade mordfall berättar om sitt umgänge med massmedia. Om vikten av att ibland hålla journalister på avstånd och om vikten av att andra gånger spela med öppna kort.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Vad menas med aggressiv respektive passiv styckning?
Vilka slutsatser kan utifrån offret dras om gärningsmannen?
Hur ser mördaren ut?

Olsson berättar om vad hans sammanställning visat, han exemplifierar utifrån olika fall och han kommer att ha beredskap för att svara på frågor om kända, kontroversiella fall.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Några programpunkter:
Från stoppad för att ha kört utan hjälm till miljonbedrägeri och flera års fängelse – en utredning som verkligen blev en höna av en fjäder.
Traffiking, arbetsmetoder och omfattning
Gatumissbruk – samverkan och åtgärder

Från Citypolisen medverkar spanare och utredare inom respektive ämnesområden.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Finanspolisen hör till de brottsbekämpande myndigheter som varken är särskilt
kända eller högprioriterade bland brottsbekämparna. Nu har du chansen att lära
känna detta gäng.

Seminariet handlar om hur kriminella personer gör svara pengar vita, och om
hur finanspolisen förebygger, undersöker och upptäcker denna penningtvätt. – Penningtvätt är ett led i grov organiserad brottslighet och är nödvändig för
att kriminella ska kunna dra nytta av brottspengarna. Vårt viktigaste jobb är
att bekämpa detta, säger Tommy Kangasvieri, chef för finanspolisen.
Under dagen ska han svara på: – Vad finanspolisen har för uppdrag – Vilka brott det handlar om – Vilken kompetens en finanspolis har – Vilka resurser de har – Vilka de samarbetar med – Vilka resultat de åstadkommer

FIPO är en viktig länk i kampen mot den organiserade brottsligheten, och mot
finansieringen av terrorism. Men på deras lott faller också Nigerabrev,
lotteribedrägeri, ekonomisk underrättelsetjänst,
penningförfalskning och andra falska betalningsmedel.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Hur bor Sveriges farligaste personer? Hur görs bedömningen av någons eventuella farlighet?
Är det svängdörrar på de rättspsykiatriska klinikerna?

KJK och ledningen för Säters sjukhus, eller Skönviks rättspsykiatriska klinik som idag är det formella namnet, inbjuder till ett seminarium om rätt och psykiatri.
Sjukhusledningen med chefsöverläkare Göran Källberg och säkerhetschefen Lillemor Lövström berättar om sjukhuset och vården. Om kriterierna för vem som ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Hur de intagna vårdas. När de bedöms vara klara för utskrivning. Vi får en rundvandring på en sjukhusets slutna avdelningar, vi bjuds en genomgång av hur en enskild patients farlighetspotential kan och bör bedömas.

Dessutom får vi gott om utrymme för frågor om det Sveriges kriminalreportrar mest av allt vill veta om rätt, psykiatri och de farligaste människorna som finns i Sverige.

Rätt och psykiatri – programmet

10:00-12:00 Riskhantering och farlighetsbedömning
Vi bekantar oss, de berättar allmänt om sjukhuset vården och berättar om riskhantering och riskbedömning.
Medverkar gör Lillemor Löfström, säkerhetsansvarig på sjukhuset, chefsöverläkaren Göran Källberg och Inger Turtell, sjuksköterska.

12:00-13:00 Lunch
Eftermiddagen börjar med rundvandring på avdelningarna för att sen avslutas med friare diskussione enligt våra önskemål. Vi slutar när vi anser oss nöjda.

16:00 – 17:30 Guidad tur på Mentalvårdsmuseet
Museet finns på Skönviksområdet och förmedlar kunskap om 1900-talets psykiatrihistoria.
Genom bevarade föremål, fotografier och patientarbeten speglas förändringar på Säters sjukhus under 1900-talet fram till våra dagars psykiatriska vård.
Museet är inrymt i en vårdpaviljong från 1912.
Guidar gör Marie Lennestig.

18:00 Middag och samkväm

Klubben kommer att bjuda på dryck och enklare förtäring.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.

Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailovic, den 27-åringa styvpappan i Västerhaninge, barnflickan Sara Svensson och Helénmannen Ulf Olsson har alla gemensamt att de undersökts av personalen på rättspsykiatriska avdelningen, Stockholm.
Kriminaljournalisternas klubb arrangerar ett seminarium om rätt- och psykiatri med chefsöverläkaren Marianne Kristiansson och hennes personal vid den rättspsykiatriska avdelningen.

Under en halvdag kommer de att berätta om sin organisation, lagstiftning och om hur rättspsykiatriska undersökningar.

Det här är arkiverad seminarieinformation. Det går inte att anmäla sig.